På något sätt händer det så mycket saker just nu. Men på något sätt gör det inte det. Imorse i alla fall, vaknade jag och F när J skrek lite tyst på morgonen. Det hade snöat under natten. Allt, marken, träden, husen ja i stort sett allt omkring oss var vitt. Det var första vinterdagen. När jag gick till bussen med J sa hon att det kändes overkligt att gå runt i snön. Som i en saga, som i Narnia, sa hon och jag tittade mig omkring. Världen blir verkligen helt annorlunda i och med snö. Snö ger lättnad. Inget mer evigt mörker.

I fredags var det skola som vanligt. Dagen flöt på. Ingenting speciellt hände verkligen. Var inte en snabb men inte heller en långsam dag. Vi hade bild, engelska, svenska, matte och NO. Men en fredag är en fredag. Det är liksom så att man förtränger minnet på skoldagen redan när den dörren slår igen bakom och man vet att man inte kommer tillbaka förens om några dagar. Efter skolan gick jag, A, F och J till centrum. Vi gick runt där ett tag. Tittade på hårtoningar till J och småpratade lite. När J köpt sin toning gick vi hem till F och tittade på film och drack en kopp med te. VI bestämde oss snabbt för att se en feelgood film för att ljusa upp de mörka tider som var - då. Sedan gick A hem och vi andra begav oss mot mig. Väl här så packade jag mina saker och vi lagade en middag till oss själva. Redan då var det kallt. Men ingen snö. Vi sprang till bussen och var nära att halka på isen flera gånger. Busschauffören släppte på oss precis när bussen skulle gå och vi pustade ut. Sedan frågade J om han möjligtvis kunde släppa av oss vid korsningen till hennes hus istället för att lämna oss en station tidigare. Han gick med på det och vi gick bara hundra meter eller mindre. Hos J så pratade vi och tonade hennes hår. Det blev jättefint! Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Sedan på kvällen, eller snarare natten tittade vi på One Tree Hill. Det var säsong 1. Vid halvfyra tiden var jag den enda vakna och somnade då jag med.
På morgonen vaknade vi som sagt med snö utanför fönstret. Frida åkte ganska tidigt iväg till sitt landställe och jag och J låg och tittade på OTH och busringde lite. Sedan gick vi till bussen.

Väl hemma så satte jag mig med NO böckerna på bordet. Jag orkade verkligen inte men kände att jag inte kunde slösa mer tid på ingenting när jag måste göra så mycket. Det är egentligen massor jag skulle behöva ordna upp just nu. Men jag har inte ens tid till det. All ledig tid går åt till sånt som inte är så jobbigt. Jag önskar att alla kunde tänka när det gäller detta. Eller inte precis som jag. Bara att ta tag i sakerna och få de att bli bra. Jag kom på en sak igår. Jag tror att jag är den som måste göra något åt det. För det är inte bara jag som borde eller måste. Vad jag vet i alla fall.

Jag var alldeles för trött ikväll för att hitta på något. Istället var jag hemma och såg på teve med min mamma och syster. Det var skönt att bara få vila ut en helg. Oftast blir det massa andra saker som kommer i vägen. Sedan gick vi ut på kvällen för att känna på snön, barndomsminnen. Jag minns den första snön för några år sedan. Jag och min barndoms vän A spelade Eye Toy när vi märkte att det var snö ute. Jag minns hur vi sprang ut och rullade oss i snön, åkte pulka och liknande. Jag minns bara det just nu. Förra årets första snö minns jag litegrann. Jag minns i alla fall att jag var ute en sån där kväll när allt var kallt och frosten låg på marken. Så mycket mer minns jag inte. Men det var då, nu är en annan tid.