Eight a clock... In the morning.
Dagen har varit helt okej, trots allt.
Igår var jag bara hemma och pluggade franska hela dagen. Jag sov inte så länge på morgonen heller utan vaknade tidigt. Jag drömde om att jag drömde om en sak som hände och när jag vaknade visste jag inte om det var en dröm eller verkligt. Det var så himla sjukt att jag inte ens visste om jag var vaken på morgonen när jag väl "vaknade" på riktigt. Herregud. Och natten till idag drömde jag om japanska brandbilar.
Som sagt, igår pluggade jag franska och var hemma. Sedan åkte jag till gymmet och tränade innan middagen och på kvällen såg vi på en film. Den utspelade sig i Japan så jag antar att det var därifrån de japanska brandbilarna kom ifrån...
Idag började skolan klockan åtta för min del. Vi hade franska prov. Det var enkelt faktiskt, jag hade förväntat mig ett gigantiskt prov eftersom övningspapprena var på 60 ord och 15 sidor grammatik. Men det var verkligen inte så jobbigt. Jag lyckades i alla fall bara göra två fel på hela provet. Så jag är nöjd. Sedan hade vi svenska då jag och Em arbetade med våran muntliga redovisning till svenskan. På So lektionen arbetade jag med att jämföra yrkena polis, advokat och jordbrukare i mina tre länder. Ganska svårt. Sedan hade vi lunch och efter det idrott. Vi har gymnastik tema den här perioden och vi studsade trampolin och hoppade trampett. Jag vågade inte göra frivolt på trampolinen eftersom jag inte kan stanna med knäna, alltså böja dom och då vet man inte vad som händer. Men på trampetten gör jag gärna frivolter. Sedan fick jag reda på att jag, Eb och J ska hålla i en danslektion om några veckor. Men det ska bara bli roligt faktiskt! Efter det slutade jag.
När klocka var tre åkte jag med min farmor och farfar till mina kusiners dagis eftersom jag inte har träffat dom på en evighet. Så jag var med dom ett tag. Tills nu har jag sett på One Tree Hill och snart är det middag.
Åh, det är inga mer prov den här veckan. Jag ska försöka vila lite eftersom jag blir trött vid helt fel tidpunkt på dagen. Som nu tillexempel, jag håller på att somna. Men om några timmar när jag borde vara trött är det som bortblåst. Då finns tröttheten inte kvar i kroppen alls längre.
Allt är så himla sjukt hela tiden. Eller kanske inte hela tiden. Ibland ändras det och allt blir glasklart. Nu är tiden diffus istället. Det borde finnas något att göra åt det. Äsch, jag längtar nog bara lite för mycket efter någonting långt borta. Nämligen jullovet. Men eftersom det inte är så långt kvar är det konstigt att det känns långt borta. Antar att jag bara försöker göra det enklare för mig själv, på ett annorlunda sätt.