10 000 meter?
Måndagar är som en dröm. Inte som en bra dröm utan bara en dröm för det känns som att man sover hela tiden och inte är vaken. Som om saker sker omedvetet på något sätt.
Dagen har gått ganska fort emellanåt. I vissa ämnen är det som att vi gör allt nu på slutet. Som ett sista ryck i ett 10 000 meters lopp. I andra är vi nästan framme och tar de där lugna sista stegen in mot mål och vet att man ändå kommer först. I andra kämpar man om att komma på pallen. Det är verkligen olika.
Vi har arbetat med projekt i franska, muntlig framställning i svenska och film om American History på So. Sista lektionen var idrott. Vi skulle examinera av våra gymnastikövningar. Det gick ganska bra trots att mitt hatade knä inte ville sköta sig idag. Det har värkt sedan första steget i morse. Läraren delade upp oss i två grupper. Jag, J, A och T spelade basket mot två av killarna när de andra testades. Vi klådde dem med 16-8. Fyra mot två. Men i slutet när vi drog ifrån var vi bara en mer. Och de är ju killar. Vi tjejer. Eller kanske tvärtom?
Efter skolan gick jag snabbt till gymmet och träffade sjukgymnasten. Hon verkade riktigt förbryllad över mitt knä. Ingen kan se vad det är som är fel och ingen kan förstå. Det är så hemskt mystiskt på något sett. Jag tränade lite rehab och så innan jag tog tåget hem. På eftermiddagen pluggade jag matte och lite teknik. Middag med otroligt söta små kusiner som jag busade litegrann med. De är underbara! Nu på kvällen har jag suttit framför datorn och tränat på luciasånger med Eb. Haha, lite roligt. Snart kommer min mamma hem och vi ska äta en lussebulle och dricka lite té. Jag hör tåget komma nu. Bäst att göra i ordning téet. Höst eller vinter, mysigt ska det vara.
Dagen har gått ganska fort emellanåt. I vissa ämnen är det som att vi gör allt nu på slutet. Som ett sista ryck i ett 10 000 meters lopp. I andra är vi nästan framme och tar de där lugna sista stegen in mot mål och vet att man ändå kommer först. I andra kämpar man om att komma på pallen. Det är verkligen olika.
Vi har arbetat med projekt i franska, muntlig framställning i svenska och film om American History på So. Sista lektionen var idrott. Vi skulle examinera av våra gymnastikövningar. Det gick ganska bra trots att mitt hatade knä inte ville sköta sig idag. Det har värkt sedan första steget i morse. Läraren delade upp oss i två grupper. Jag, J, A och T spelade basket mot två av killarna när de andra testades. Vi klådde dem med 16-8. Fyra mot två. Men i slutet när vi drog ifrån var vi bara en mer. Och de är ju killar. Vi tjejer. Eller kanske tvärtom?
Efter skolan gick jag snabbt till gymmet och träffade sjukgymnasten. Hon verkade riktigt förbryllad över mitt knä. Ingen kan se vad det är som är fel och ingen kan förstå. Det är så hemskt mystiskt på något sett. Jag tränade lite rehab och så innan jag tog tåget hem. På eftermiddagen pluggade jag matte och lite teknik. Middag med otroligt söta små kusiner som jag busade litegrann med. De är underbara! Nu på kvällen har jag suttit framför datorn och tränat på luciasånger med Eb. Haha, lite roligt. Snart kommer min mamma hem och vi ska äta en lussebulle och dricka lite té. Jag hör tåget komma nu. Bäst att göra i ordning téet. Höst eller vinter, mysigt ska det vara.
Kommentarer
Trackback
