En ganska kort resumé på min vecka. Skolan tar upp en stor del av tiden just nu. Det känns som att allt som händer på något sätt kretsar kring skolan. Fritiden tas upp av mina vänner men också av skolan. Nian är ett jobbigt år. Den här veckan har varit som alla andra i princip. Måndagen tillbringades på min mammas jobb med en kompis. Vi arbetade ihop pengar till en skola i Thailand genom att dricka alldeles för mycket varm choklad och sortera böcker och tidningar. Tisdagen och onsdagen flöt på som vanligt. På något sätt blir man glad av vissa personer. Såna som bara finns där för en och betyder mycket utan att de ens fattar det. När mina vänner ler på morgnarna vet man att dagen går snabbt. När gamla saker blir som bortblåsta och det roliga kommer fram blir man glad. Torsdagen var enligt mig en halvbra dag. Engelskaprov på morgonen och sedan idrott efter lunch. Jag har i vanliga fall inget emot styrka och kondition men i regn och kyla är det inte så otroligt roligt. Vi sprang och gjorde vårt bästa för att inte frysa. Att hoppa upp och ner, springa, situps och liknande på en blöt fotbollsplan är inte särksilt mysigt. Vi klarade i allafall oss igenom lektionen trots blöta kläder. Jag vaknade på morgonen därpå med jordens värk i knäna. Konditionsträningen var tydligen ingen höjdpunkt för mitt trasiga knä. Att då hoppa på det andra benet var inte heller särskilt bra för mitt hela knä. Det hela slutade med svårt att gå i skolans trappor och enormt ont. Att inte kunna sitta eller stå på samma sätt en längre tid är ansträngande. Jag skulle behöva ett av de där leenden nu. Kan någon ge mig ett?