No more thinking.
Jag har haft fullt upp de sista dagarna. I söndags var min kusin här som sagt. Måndagen tillbringades i skolan, vi gjorde ingenting speciellt den dagen. På eftermiddagen åkte jag med min kompis till stan för att hjälpa pappa och mamma med en fest. Vi fixade med tallrikar och glas och pratade. Var roligt, men fick otroligt ont i knä och fötter. Idag har jag inte gjort någonting. Skoldagen började som vanligt och var ganska lugn. Vi har inte mycket den här veckan. Det är skönt. Inga prov eller något sånt. Vi har inte skola imorgon. Vi har en temadag. Jag och två klasskompisar har design som tema. Det är roligt! Förra gången åt vi massor med bullar från klasskompisar och hade allmänt skoj. Jag har längtat efter den här dagen.
Så, jag har haft fullt upp de här dagarna men ändå inte gjort någonting. Det tycker jag är bra jobbat... Menmen. Det kan vara bra det med.
Dagen som sådan var ganska bra. Tisdagar är en bra dag. Vi har lugna lektioner och det är alltid lika bra.
Nu vet jag en sak. Jag vet att jag inte har haft fel. Men det är komplicerat. Jag vet inte vad jag ska göra. Men jag tror på det jag ser. Och jag tror jag gör rätt den här gången. Jag tror jag håller fast och låter saker hända och ske som de vill. På sistone har det ändå verkat som att allt händer med mening. Så det kanske gör det den här gången med. Jag ska bara inte tänka för mycket. Men jag vet inte ens vad jag vill. Nej, jag tror jag väljer att bara låta det vara. Någonstans går det alltid. Vart, vet jag inte.
Så, jag har haft fullt upp de här dagarna men ändå inte gjort någonting. Det tycker jag är bra jobbat... Menmen. Det kan vara bra det med.
Dagen som sådan var ganska bra. Tisdagar är en bra dag. Vi har lugna lektioner och det är alltid lika bra.
Nu vet jag en sak. Jag vet att jag inte har haft fel. Men det är komplicerat. Jag vet inte vad jag ska göra. Men jag tror på det jag ser. Och jag tror jag gör rätt den här gången. Jag tror jag håller fast och låter saker hända och ske som de vill. På sistone har det ändå verkat som att allt händer med mening. Så det kanske gör det den här gången med. Jag ska bara inte tänka för mycket. Men jag vet inte ens vad jag vill. Nej, jag tror jag väljer att bara låta det vara. Någonstans går det alltid. Vart, vet jag inte.
Kommentarer
Trackback
