Sunrise, sunset.

Efter regn kommer solsken?
Kan det vara tvärtom? Jag tror att mitt lilla solsken varit nu. Nu kommer regnet tillbaka igen. Vem vet, kanske kommer solen att visa sig tillslut?
Efter den där lilla kicken om att släppa saker kändes det så otroligt tomt. Varför? Det kanske inte är mitt problem. Men jag vill så gärna kunna göra något åt det. Tomhet. Som en solnedgång. Eller tomheten efter mörkret när solen går upp. Jag trodde inte det skulle bli så här.
Lay your head, lay your lovely head, down on my knee, early morning time. Tonight was alright will you stay once the morning has come? Will the look in your eye be the same once the darkness is gone?
Snälla, något kan du väl ändå göra.
Do you love me? Do you love me, time?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0