Take me up to higher spirits.

Jag är ensam hemma just nu. Egentligen borde jag ta en dusch och göra något åt saker. Men jag orkar inte just nu. Jag vet inte men på något sätt är allt så underbart men ändå så jobbigt.
Idag kanske jag ska vara med min barndomsvän M. Vi har inte setts på länge och jag tycker verkligen om att bara träffa henne för att prata om livet och ha roligt tillsammans. Jag får se hur det blir. Sedan ska jag nog till gymmet på eftermiddagen. Det vore skönt att få köra slut på sig själv.
Vi fick tydligen in ungefär lika mycket pengar som i fredags igår på Ica. Förra lördagen vi stod där fick vi ihop tusen kronor mer. Så igår var ingen höjdardag. Men vi ska räkna på klasskassan och se om pengarna räcker till allt. Det vore roligt!
Jag längtar till vintern. Konstigt nog. Kanske för att jag åker utomlands två dagar efter julafton och att det bara är en vecka tills Sälen när jag kommer hem. Varför kan livet inte vara sådär enkelt som det låter i förväg?
För några år sedan var det ju så. Eller det känns så nu. Men då hade man andra problem än de som finns idag. Det känns på något sätt helt galet. Allt är som en bergochdalbana. Ibland är det super och ibland inte. Vännerna, det är det bästa som finns. Vad mycket man kan klaga på egentligen. Så ska det inte vara. Man ska se det positiva och bara försöka förbättra det negativa. Om det bara vore så, kanske är det ändå så det är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0