I'm off for a run.

Jag satt nyss och kategoriserade några av mina inlägg. Det var nästan så att jag fick tårar i ögonen av att läsa allting jag skrivit. Det kändes så mycket mig. När man läser gamla texter kommer minnen fram, en del vill man glömma, andra vill man komma ihåg. Jag vet inte varför men det var jobbigt att läsa det där. Ett stort skäl, flera mindre.

I morse skulle jag gått och mött J eftersom jag kom till stationen tjugo minuter för bion började. Men så blev det inte eftersom det drog ut på tiden. I alla fall så stod jag och pratade med några tjejer från matten innan bion. Filmen var dansk och handlade om en tjej som tränade kung-fu. Riktigt udda sport det där. Den var helt okej, i alla fall. Sedan åt vi lunch och hade en lektion, idrottsprov, efter lunchen. Det gick nog bra, fick hjärnsläpp på en endaste liten sak. Det var nog bara värt ett poäng, men jag borde nå en bit upp ändå.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra, eller vad jag borde göra. Jag kanske borde springa! Det skulle vara härligt, men frågan är om det är en sådan bra idé. Det är alltid så, att man tänker göra något men det blir aldrig av. Nej jag tar mig nog en liten runda. Bara en bit, inte runt havet kanske. Utan bara två kilometer eller så runt kvarterat, bort till tågstationen och vända. Springa runt lite, sådär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0