And it won't change...

Imorgon är det Bambi på hal is för mig. Vi ska åka skridskor och för mig är det som att lämna någon ensam på tians trampolin med den enda utvägen att ta steget och hoppa. Antingen vågar jag satsa. Eller så fegar jag vid sargen. Antingen hoppar jag eller står kvar. Det är så irriterande med saker jag verkligen inte kan. Jag vill så gärna. Men kan inte. Oftast är det min kropp som sätter stopp för det nuförtiden. När jag var mindre var det mitt jag.

Dagen var seg. Men okej. Hela min tröja luktar brända bönor. Lab på NOn. Jag har varit med J och haft lite roligt. Pluggat lite matte och lite franska. Lite hit och dit. Gjort den där saken jag pratade om förut, lite. Ätit och lagat mat. Ungefär så. Jag har också duschat och lyssnat på min duschmusik. Moneybrother.

Nej. Imorgon blir det skola igen. Ska bli skönt med helg. Men helst skulle jag vilja sova över kommande två veckor. Trots att jag vid det här laget känner tanken om att ha saker gjorde. Det känns alltid bättre då. Så enormt mycket bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0