Spring.
Idag skulle våren komma enligt min vän J. Det gjorde den också. I alla fall till baksidan av min farmor och farfars garage:
Under denna vårdag har jag varit i skolan. Vi slutade klockan ett eftersom slöjden var inställd och jag gick till gymmet och tränade. Det gick bra men nu mår mitt dumma knä inte så bra längre. Det gör ont när jag går i trapporna och när jag nuddar vid det. Men jag tänker inte hämmas av smärtan.
Under dagen hade vi fyra lektioner. De flesta ganska jobbiga. NO - labbade, tekniken - bilbygge, franska - grammatik och på SOn hade jag muntlig redovisning av mina två valda länder Filippinerna och Israel och jag vill verkligen åka till Filippinerna efter den här uppgiften! Nu är det över till Andra Världskriget i SO vilket känns ganska viktigt för mig eftersom både min farfar och vice-farmor har upplevt två sidor av kriget. Farfar i Estland och vice i koncentrationsläger.
Tiden går fort. Om cirka tre veckor fyller jag år. Eller om exakt tre veckor idag. Släkten börjar fråga om vad jag önskar mig. Jag har inget svar. Det är för nära julen känns det som. Jag vet inte, men det blir bra. Jag önskar mig en bra födelsedag med en tårta och några grattis. Kanske ett paket och sedan är jag nöjd. Presenter är ju faktiskt inte hela världen. Inte för mig som sextonåring i alla fall.
Under denna vårdag har jag varit i skolan. Vi slutade klockan ett eftersom slöjden var inställd och jag gick till gymmet och tränade. Det gick bra men nu mår mitt dumma knä inte så bra längre. Det gör ont när jag går i trapporna och när jag nuddar vid det. Men jag tänker inte hämmas av smärtan.
Under dagen hade vi fyra lektioner. De flesta ganska jobbiga. NO - labbade, tekniken - bilbygge, franska - grammatik och på SOn hade jag muntlig redovisning av mina två valda länder Filippinerna och Israel och jag vill verkligen åka till Filippinerna efter den här uppgiften! Nu är det över till Andra Världskriget i SO vilket känns ganska viktigt för mig eftersom både min farfar och vice-farmor har upplevt två sidor av kriget. Farfar i Estland och vice i koncentrationsläger.
Tiden går fort. Om cirka tre veckor fyller jag år. Eller om exakt tre veckor idag. Släkten börjar fråga om vad jag önskar mig. Jag har inget svar. Det är för nära julen känns det som. Jag vet inte, men det blir bra. Jag önskar mig en bra födelsedag med en tårta och några grattis. Kanske ett paket och sedan är jag nöjd. Presenter är ju faktiskt inte hela världen. Inte för mig som sextonåring i alla fall.
Kommentarer
Trackback
