Min bästa vän är giraff.
Min bästa vän är en giraff. En lång ståtlig giraff. Eller, i alla fall önskar jag det. Jag har alltid drömt om att vara en giraff. Sedan barnsben har jag önskat att jag hade en egen giraff. Jag drömmer om giraffer ibland. Men mest av allt önskar jag att jag hade en vän som var giraff. Jag önskar.
Jag skulle vilja vara vän med en giraff. Hoppa upp på hans hals och se världen från en annan synvinkel. Hur ser egentligen våran dagliga värld ut från ovan. Tänk dig själv. Att bara se världen helt annorlunda för en stund. Det vore underbart.
Sen skulle jag hoppa ner från giraffen och gå runt samma sträcka och se världen från min vinkel. Ur mitt perspektiv. Och jag hoppas att jag då ska inse hur mycket bättre mitt perspektiv är än något helt annorlunda. För min vardag och min värld är ur mitt perspektiv, och trots att giraffens perspektiv kommer locka mig mer. Giraffen kommer ge mig ett äventyr och ge mig möjlighet att fly från min verklighet en stund. Men när jag väl kommer ner, efter hur lång tid det nu varar, kommer jag behöva möta den verklighet jag lämnat bakom mig. Med sorg, tårar, glädje och skratt kommer jag gå igenom min verklighet en gång till. Då hoppas och tror jag att jag blivit en lärdom rikare. Lärdomen om att den värld jag lever i, min verklighet är något ovärderligt.
Kanske vore det bra att sätta sig på giraffens hals för att inse hur bra dagen är och se medlen att fixa bristerna med. Men jag skulle aldrig vilja bli giraff. Skulle aldrig vilja byta bort mitt perspektiv med hans. För även om det lockar mig så är det här och nu jag lever, och det är det som betyder något.
Jag önskar att min bästa vän vore en giraff. Bara för att någon gång då och då kunna hoppa upp på hans hals och se världen annorlunda en stund. Men sedan kunna hoppa ner igen och uppskatta min värld minst lika mycket som jag borde, om än inte lite till.
Jag skulle vilja vara vän med en giraff. Hoppa upp på hans hals och se världen från en annan synvinkel. Hur ser egentligen våran dagliga värld ut från ovan. Tänk dig själv. Att bara se världen helt annorlunda för en stund. Det vore underbart.
Sen skulle jag hoppa ner från giraffen och gå runt samma sträcka och se världen från min vinkel. Ur mitt perspektiv. Och jag hoppas att jag då ska inse hur mycket bättre mitt perspektiv är än något helt annorlunda. För min vardag och min värld är ur mitt perspektiv, och trots att giraffens perspektiv kommer locka mig mer. Giraffen kommer ge mig ett äventyr och ge mig möjlighet att fly från min verklighet en stund. Men när jag väl kommer ner, efter hur lång tid det nu varar, kommer jag behöva möta den verklighet jag lämnat bakom mig. Med sorg, tårar, glädje och skratt kommer jag gå igenom min verklighet en gång till. Då hoppas och tror jag att jag blivit en lärdom rikare. Lärdomen om att den värld jag lever i, min verklighet är något ovärderligt.
Kanske vore det bra att sätta sig på giraffens hals för att inse hur bra dagen är och se medlen att fixa bristerna med. Men jag skulle aldrig vilja bli giraff. Skulle aldrig vilja byta bort mitt perspektiv med hans. För även om det lockar mig så är det här och nu jag lever, och det är det som betyder något.
Jag önskar att min bästa vän vore en giraff. Bara för att någon gång då och då kunna hoppa upp på hans hals och se världen annorlunda en stund. Men sedan kunna hoppa ner igen och uppskatta min värld minst lika mycket som jag borde, om än inte lite till.
Kommentarer
Trackback
